Julevangeliet enligt Lukas.

Det hände sig vid den tiden att kejsar Augustus utfärdade en förordning
att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen och den hölls när
Quirinius var ståthållare i Syrien.

Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef som genom sin härkomst hörde till Davids hus,
begav sig från Nasaret i Gallileén upp till Judeén,
till Davids stad Bethlehem, för att skattskriva sig 
tillsammans med Maria, sin trolovade som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, 
och hon födde sin son, den förstfödde.
Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom 
det inte fanns plats för dem i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.
Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet
lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran.
Men ängeln sade till dem: 
"Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje
för hela folket.
Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är
Messias, Herren.
Och detta är tecknet för er:
Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba"
Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här
som prisade Gud:

"Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred
åt dem han utvalt"

När änglarna farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna
till varandra:
"Låt oss gå till Betlehem och se det som hänt och som Herren 
har låtit oss veta"

De skyndade iväg och fann Maria, Josef och det nyfödda barnet
som låg i krubban.
När de sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om 
detta barn.
Alla som hörde detta häpnade över vad herdarna sade,
Maria tog allt till sitt hjärta  och begrundade det.
Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för
vad det hade fått höra och se: allt var som det hade sagts dem.

Lukas 2:1-20