Azalea.

Azalea simsii  som den heter på latin är en växt som jag har hatkärlek till.
Jag är helt tokig i dem, de är sååå vackra och varje år köper jag några exemplar som 
jag sköter efter konstens alla regler, men det vill sej aldrig med dessa kinkiga skönheter!
Azalean kommer från Kina ursprungligen och är släkt med rhododendron.
Den finns i många olika färger och utseenden. Från vita till mörkaste rött.
Dubbla eller enkla, små knubbiga och stora uppstammade.
Det som är viktigast i skötseln av azalean är att den absolut inte får torka ut!
Jag har läst dels att man ska sänka ner krukan helt (inte bladen) i vatten och 
låta den stå så i en halvtimme eller tills den slutar bubbla.
Jag har även fått rådet av en trädgårdsmästare som odlar azaleor att ge den
en dl. vatten per dag.
Och eftersom den är kalkskyende (en surjordsväxt) så ska den stå i torvjord
och vattnas helst med regnvatten eller kokt avsvalnat vatten.
I vanligt kranvatten är det oftast för mycket kalk för att den ska 
tycka om det.
Vill man få den att blomma om nästa år så ska man enligt expertis göra så här:
När blommorna ramlat av så fortsätt vattna och sköt om den.
Men ge den lite mindre vatten än när den blommade, den får gärna torka
upp mellan vattningarna.
När våren kommer så plantera om den, se till att det är mycket torv i jorden som 
också ska vara porös. Dränera bra, lägg gärna lecakulor i botten.
När de nya skotten kommer så toppa (i maj brukar vara bra).
Så fort frostrisken är över så ställ ut den i trädgården eller på balkongen över 
sommaren. Mår den bra så kan den nu sätta knopp på eftersommaren.
Ta in azalean innan frosten kommer och vattna regelbundet som 
jag skrivit ovan, den får inte torka ut då faller knopparna av.
När så knopparna börjar slå ut så är det till att öka vattningen igen.
Så ska man alltså göra, jag har försökt många, många gånger men inte haft tur.
En kompis till mej däremot, hennes blommmar om varje år och hon gör inget
speciellt med dem......